Nödstopp på entreprenadmaskiner är en intressant fråga. När en specialist på maskinsäkerhet sätter sig i en grävmaskin för första gången kan en av de första frågorna vara: ”Var är nödstoppet? Det här kan väl inte stämma? Alla maskiner måste väl ha ett nödstopp!” Så var sitter egentligen nödstoppet på en grävmaskin?
Jag började min resa inom funktionssäkerhet som utvecklare av säkerhetsrelaterade styrsystem för entreprenadmaskiner, eller earthmoving machinery (EMM). När jag lämnade den världen och började arbeta mer med industrimaskiner kände jag mig lite som en udda fågel bland andra specialister på maskinsäkerhet.
Jag var faktiskt lite avundsjuk på industrin. Där fanns komponenterna redan, färdiga att plockas ihop till säkerhetsfunktioner. Att bygga ett system till en grävmaskin som skulle passa en gaziljon olika fabrikat och modeller var snarare som att lägga ett pussel med 5 000 bitar där alla bitar var vita. Hur svårt kunde det vara, liksom? Det fanns nog en del av den klassiska Dunning–Kruger-effekten i den där avundsjukan. Jag stod högt uppe på Mount Stupid och blickade ner. Nu vet jag att jag fortfarande har massor att lära mig, vilket är fantastiskt! Jag försöker lära mig av de bästa och tror att det kan vara intressant att jämföra de här två världarna. Så jag tänker fortsätta med det och se vart det leder. Häng med! Men tillbaka till grävmaskinen.
Hur fungerar nödstopp på entreprenadmaskiner?
I en vanlig grävmaskin sitter föraren i hytten och kan ofta själv reagera direkt på en farlig situation. Det skiljer sig från många industrimaskiner, där operatören kan behöva skyddas från farliga rörelser genom skyddsstaket, förreglingar och andra säkerhetsfunktioner. Det betyder naturligtvis inte att entreprenadmaskiner automatiskt är säkrare eller att lägre prestandanivåer (PL) alltid är acceptabla. Vilken prestandanivå som krävs beror på riskbedömningen och de säkerhetskrav som gäller.
Men förutsättningarna för hur maskinerna används skiljer sig åt, och det påverkar hur vi utformar säkerhetsfunktionerna. På fabriksgolvet är nödstoppet en välbekant syn. I en vanlig grävmaskin hittar du däremot kanske inte den röda svampknapp som du förväntar dig. Varför? Jag skulle säga att det finns två viktiga saker att fundera över.
Skulle ett nödstopp verkligen minska risken?
Enligt EN ISO 13850 krävs inte en nödstoppsfunktion om den inte skulle minska risken. Tänk dig en grävmaskin som får en okontrollerad svängrörelse. Skulle ett tryck på en nödstoppsknapp få rörelsen att stanna tillräckligt snabbt för att förhindra en olycka? Kanske inte. Maskinen har en betydande massa och tröghet, och att bryta energitillförseln innebär inte nödvändigtvis att alla rörelser stannar omedelbart.
I vissa situationer kan föraren reagera mer effektivt med maskinens vanliga reglage, förutsatt att de fortfarande fungerar. Ett abrupt stopp skulle till och med kunna skapa nya risker. Därför kan vi inte bara kopiera en nödstoppslösning från en industrimaskin och utgå från att den förbättrar säkerheten på en grävmaskin. Vi behöver förstå faran, maskinens stoppegenskaper och vad föraren faktiskt har möjlighet att göra.
Men tändningsnyckeln då?
En vanlig grävmaskin har redan reglage för att stänga av motorn och maskinen. Föraren vet var de sitter eftersom de används vid normal drift. Det är förstås bra, men här behöver vi vara lite försiktiga med jämförelsen.
En tändningsnyckel är inte automatiskt en nödstoppsfunktion. Att stänga av motorn innebär inte nödvändigtvis att all farlig energi försvinner eller att alla rörelser upphör direkt. Hydraultryck, lagrad energi och maskinens tröghet kan fortfarande innebära risker. Om en viss avstängningsfunktion ger tillräckligt skydd beror på maskinens konstruktion och riskbedömningen. Att en grävmaskin saknar en traditionell nödstoppsknapp betyder alltså inte automatiskt att den är osäker. Men vi kan inte heller utgå från att tändningsnyckeln löser varje nödsituation.
Skulle vi någonsin använda nödstopp på entreprenadmaskiner?
Jo, faktiskt. Tänk dig en fjärrstyrd hjullastare där föraren går bredvid maskinen. Nu förändras situationen. Föraren sitter inte längre i hytten och riskerna ser annorlunda ut. Personen som styr maskinen kan utsättas för maskinens rörelser utifrån.
I en sådan tillämpning kan en nödstoppsfunktion på fjärrkontrollen vara en viktig säkerhetsåtgärd. Konstruktionen behöver också hantera vad som händer om kommunikationen bryts, fjärrkontrollen slutar fungera eller föraren förlorar kontrollen. Beroende på tillämpningen och riskbedömningen kan vi också behöva överväga ett hålldon, eller en så kallad enabling device. Och där kommer vi in på en intressant jämförelse med industrirobotar.
Säkerhetsdon i robotceller
I en robotcell kan ett treläges hålldon göra det möjligt för en operatör att utföra vissa arbetsuppgifter inne i ett farligt område under kontrollerade former. Operatören behöver normalt hålla donet i mittläget för att tillåta den aktuella rörelsen. Om operatören släpper donet eller trycker det förbi mittläget ska den föreskrivna skyddsreaktionen aktiveras. Tanken är alltså inte bara att ge operatören ytterligare en stoppknapp. Det handlar om att skapa ett kontrollerat sätt att arbeta i ett område där farliga rörelser kan förekomma.
Skulle vi kunna använda samma princip på entreprenadmaskiner? Föreställ dig en autonom grävmaskin som arbetar på en byggarbetsplats. Om en person behöver gå in i arbetsområdet för underhåll, inspektion eller någon annan uppgift måste säkerhetssystemet ta hänsyn till att personen befinner sig där. Ett hålldon skulle kunna vara en del av lösningen i ett lämpligt driftläge. Men det ersätter inte behovet av exempelvis persondetektering, tillträdeskontroll, säkra stoppfunktioner och andra skyddsåtgärder. Det intressanta är att vi kan lära oss av säkerhetsprinciperna i robotceller, även om vi inte kan kopiera lösningarna rakt av.
Vad säger maskinreglerna?
Både entreprenadmaskiner och industrirobotar omfattas av EU:s maskinlagstiftning, även om olika produktspecifika standarder kan vara tillämpliga. I november 2026 gäller fortfarande maskindirektivet 2006/42/EG för maskiner som släpps ut på EU-marknaden. Den nya maskinförordningen (EU) 2023/1230 börjar i huvudsak tillämpas den 20 januari 2027. Båda regelverken kräver att tillverkaren bedömer riskerna och vidtar lämpliga skyddsåtgärder. När vi bedömer behovet av nödstopp på entreprenadmaskiner behöver vi ta hänsyn till både maskinens användning och tillämpliga säkerhetskrav.
EN ISO 13850 beskriver principerna för hur nödstoppsfunktioner ska utformas. Men nödstopp är en kompletterande skyddsåtgärd. Det ersätter inte andra skydd eller behovet av att konstruera maskinen säkert från början. För entreprenadmaskiner behöver man dessutom ta hänsyn till relevanta produktspecifika standarder och maskinens avsedda användningsförhållanden. Det är särskilt viktigt när man lägger till nya funktioner, exempelvis fjärrstyrning eller autonom drift. En sådan förändring kan introducera risker som inte fanns i maskinens ursprungliga utförande. Läs mer om EU:s maskinlagstiftning på EU-kommissionens webbplats.
Vad kan vi dra för slutsatser?
Oavsett om vi pratar om entreprenadmaskiner eller industrirobotar är de grundläggande principerna för maskinsäkerhet desamma. Vi identifierar faror, uppskattar och utvärderar risker och väljer lämpliga åtgärder för att minska dem. Men miljöerna där maskinerna används är olika. Frågan om nödstopp på entreprenadmaskiner har därför inte ett enkelt ja- eller nej-svar.
Ett nödstopp som är helt självklart på en industrimaskin kanske inte ger samma nytta på en vanlig grävmaskin. Å andra sidan kan fjärrstyrning eller autonoma funktioner förändra situationen helt. Jag skulle därför inte dra slutsatsen att entreprenadmaskiner aldrig ska ha nödstopp. Min slutsats är snarare att behovet av nödstopp, och hur funktionen ska utformas, måste avgöras genom riskbedömningen och de krav som gäller. I takt med att jag får mer erfarenhet av maskinsäkerhet inom industrin kommer jag säkert att hitta fler intressanta jämförelser mellan de här två världarna. Och dem tänker jag dela med mig av. Kanske har du egna tankar eller resonemang att bidra med? Kommentera gärna eller hör av dig. Om du gillar inlägget får du gärna dela det eller prenumerera på bloggen! Vill du veta mer om CE-märkning av maskiner kan du läsa våra andra blogginlägg eller ta en titt på Certify & Complys tjänster inom CE-märkning.
Om författaren – Roberth Jonsson
Skriven av Roberth Jonsson
Roberth Jonsson är grundare av Certify & Comply och har lång erfarenhet av CE-märkning, maskinsäkerhet och EU:s produktkrav. Han är civilingenjör inom elektronik, deltar i standardiseringsarbete och håller utbildningar inom maskinsäkerhet och CE-märkning, bland annat för Svenska institutet för standarder (SIS).
Läs mer om Certify & Complys tjänster.





