1. Ekodesign för energirelaterade produkter, Direktiv 2009/125/EG – En guide för ekonomiska aktörer angående Ekodesign och Energimärkning av energirelaterade produkter
Den här artikeln är tänkt att sammanfatta direktivet om Ekodesign och kompletterande lagstiftningar. Genom att läsa denna artikel bör du få en god förståelse för räckvidden, syftet och strukturen i dessa lagar. Den är inte tänkt att vara en fullständig guide, men bör vara en bra utgångspunkt och referens för alla som befinner sig i de tidiga skedena av produktöverensstämmelse med en energirelaterad produkt. Vi hoppas att den kan besvara frågor som:
- Hur vet jag om min produkt uppfyller kraven i direktivet om Ekodesign?
- Måste jag CE-märka min produkt?
- Vad krävs av mig innan jag kan CE-märka min produkt?
- Vad är mitt ansvar som leverantör, återförsäljare eller importör?
2. Vad är Ekodesigndirektivet?
Ekodesign är en allmän term som definieras som ”integrering av miljöaspekter i produktdesignen i syfte att förbättra produktens miljöprestanda under hela dess livscykel”, vilket kan gälla alla produkter. Ekodesigndirektivet är däremot begränsat till omfattningen energirelaterade produkter.
2.1. Direktiv 2009/125/EG
Direktiv 2009/125/EG, som ibland kallas ”Ekodesigndirektivet” eller ”ErP-direktivet” (ett mer representativt namn skulle vara Ekodesign for Energirelaterade Produkter eller EErP), är ett ramdirektiv som fastställer krav på ekodesign för energirelaterade produkter som släpps ut på den inre marknaden. För att undvika förvirring på grund av de olika namnen på direktivet kommer det att kallas direktivet.
Syftet med direktivet är att begränsa miljöpåverkan från energirelaterade produkter. Detta sker främst genom parametrar som rör energi och material.
I likhet med BPF är detta direktiv endast en ram och definierar i sig endast mycket generiska krav. I Bilaga 1 till direktivet, beskrivs dessa generiska krav under kategorierna:
- Parametrar för ekodesign för produkter
- Krav på tillhandahållande av information
- Krav på tillverkaren
2.2. Energimärkning förordning 2017/1369 (EU)
Förordningen om energimärkning är en annan ramlagstiftning för energirelaterade produkter (ErP) som i huvudsak är kopplad till direktivet. I förordningen fastställs ytterligare krav på märkning och konsumentinformation för särskilda produktgrupper. Som en del av denna förordning inrättades en onlinedatabas (EPREL) för alla produkter som omfattas av förordningen.
2.3. Direktivets tillämpningsområde
Eftersom både direktivet och förordningen om energimärkning är ramlagstiftning är deras tillämpningsområde något vagt (eller kanske är det rätt att uttrycka det som omfattande). De gäller för alla ”Energirelaterade Produkter”, som betyder alla produkter eller delar av produkter som ”[…] som påverkar energiförbrukningen när den används […] och vilkas miljöprestanda kan bedömas […]”, enligt definitionen i Artikel 2 & 1 i båda direktiven. Denna definition är omfattande, eftersom begreppet ”energi” här inte är begränsat till några specifika energibärare, såsom elektricitet och kolbaserade bränslen.
De undantar uttryckligen transportmedel för varor och personer från tillämpningsområdet. Men däck specificeras i förordningen om energimärkning, så definitionen av ”transportmedel” är sannolikt endast fordon i sin helhet.
Men eftersom dessa bara är ramlagstiftningar och inte har några specifika krav har tillämpningsområdet ingen inverkan på alla produkter som täcks där i. I stället definieras det tillämpningsområde som är av intresse för produkter i de kompletterande lagstiftningar. I direktivet kallas dessa för ”Genomförandeåtgärder” och i märkningsförordningen för ”delegerade akter”, men i praktiken är de desamma och offentliggörs som separata EU-förordningar.
2.4. Produktspecifika förordningar
I förordningarna fastställs särskilda krav för olika specifika produktgrupper. Denna metod att skapa många specifika bestämmelser har både positiva och negativa konsekvenser. Den klart positiva aspekten är att produkterna har tydligt definierade parametrar som de måste följa. Dessa parametrar är också specifika för just den aktuella produktgruppen, vilket minskar behovet av potentiellt irrelevanta tester. Den största negativa aspekten är att många produkter som omfattas av direktivets omfattande tillämpningsområde ännu inte har någon förordning. Detta beror på att det krävs mer för att utveckla dessa mer specifika bestämmelser. En annan konsekvens av fördorningarnas specifika områden kan göra det förvirrande att identifiera relevanta föreskrifter för produkter som inte tydligt passar in i produktgrupperna. Dock tar sådana produkter förmodligen upp en ytterst liten andel av marknaden, så de orsakar sannolikt sällan problem.
Produktgrupperna är i sin tur indelade i mer allmänna kategorier på EU’s hemsida för energieffektiva produkter (endast på engelska); dessa är:
- Lighting
- Heaters
- Refrigeration
- Vacuum cleaners
- Washing machines and driers
- Air conditioners and fans
- Electronic displays and TV boxes
- Kitchen appliances
- Pumps
- Transformers and converters
- Computers and servers
- Imaging equipment
- Game consoles
- Electric motors
- Tyres
- Off mode, standby and networked standby
- Welding equipment
3. Krav för Energirelaterade produkter
3.1. Direktivet
De enda kraven i direktivet är för dokumentation och myndighetssamarbete. När det gäller produkten i sig är det enda viktiga kravet att den måste ha en försäkran om överensstämmelse och vara CE-märkt om den omfattas av genomförandeåtgärder. Som för alla produkter behövs en teknisk dokumentation.
Vilket är ovanligt anges i direktivet att alla relevanta dokument måste göras tillgängliga inom tio dagar efter det att en myndighet har begärt det. Och, som vanligt, måste dokumentationen finnas tillgänglig i tio år efter det att den sista enheten har tillverkats.
I direktivet definieras två system för bedömning av överensstämmelse, dvs., hur de krav som definieras i genomförandeåtgärderna skall bedömas. I genomförandeåtgärderna anges vilket av dessa system som ska användas.
3.1.1. Intern designkontroll
Det första systemet för bedömning av överensstämmelse definieras i Bilaga IV till direktivet. Detta system kräver att det skapas teknisk dokumentation som gör det möjligt att bedöma om produkterna överensstämmer med kraven i relevanta genomförandeåtgärder. Denna dokumentation måste innehålla minst följande:
- Allmän beskrivning av produkten och avsedd användning.
- Resultat av relevanta miljöbedömningar.
- Ekologisk profil.
- Produktdesignspecifikationer avseende produktens miljöaspekter.
- Lista över tillämpade standarder.
- Information om miljöaspekter, avsedd för kunder.
- Resultat av mätningar som använts för att visa överensstämmelse med genomförandeåtgärder.
3.1.2. Ledningssystem för bedömning av överensstämmelse
Det andra systemet för bedömning av överensstämmelse definieras i Bilaga V till direktivet. Detta system omfattar kraven från det första systemet och har ytterligare krav, det innehåller också skyldigheter som tillverkaren utföra kontinuerligt. Dessa skyldigheter är att fastställa ledningssystem för att säkerställa att produkten fortsätter att uppfylla kraven i de tillämpliga genomförandeåtgärderna under hela produktionen.
3.2. Energimärknings förordningen
I denna förordning fastställs skyldigheter för två aktörer; ”leverantörer” och ”återförsäljare”.
Leverantören är antingen en tillverkare som är etablerad i EU, den Auktoriserade Representanten för en tillverkare från ett land utanför EU, eller en importör. Oavsett så är det den aktören som ansvarar för att produkten släpps ut på EU-marknaden.
Återförsäljaren är den som erbjuder produkten till en konsument, antingen för försäljning, uthyrning, eller bara för visning. Skyldigheterna uppstår alltså inte när produkten säljs, utan så snart en konsument kan se att produkten erbjuds.
Enligt delegerade akter är båda aktörerna skyldiga att hänvisa till energimärkning som en del av all visuell reklam och reklammaterial. De är också förbjudna att märka produkter på ett sätt som inte är enligt denna förordning eller relevanta delegerade akter, inklusive märkning som efterliknar energimärkningen. Slutligen måste de båda samarbeta med myndigheter om det efterfrågas.
Nedanstående skyldigheter är bara grundförutsättningar, och relevanta delegerade akter innehåller ytterligare specifikationer.
Användbara länkar: Produktdatabas
3.2.1. Leverantörens skyldigheter
- Förse produkter med tryckta etiketter och produktinformation.
- På begäran, levererar etiketter till återförsäljarna inom 5 arbetsdagar.
- Att ha tillräcklig teknisk dokumentation för att kunna utvärdera etiketternas och informationens giltighet.
- Skaffa uttryckligt samtycke från slutanvändaren innan en produkt uppdateras på ett sätt som är till nackdel för märkningen av produktens energieffektivitet.
- Produkter som omfattas av delegerade akter ska läggas till i produktdatabasen innan nya modeller släpps ut på marknaden. (Information som specificeras i Bilaga 1)
- Bevara informationen om varje modell i produktdatabasen i 15 år.
3.2.2. Återförsäljarens skyldigheter
- För produkter som omfattas av delegerade akter visas energimärkningen tillsammans med produkten.
- Gör produktinformation tillgänglig för kunder i fysisk form om så begärs på försäljningsstället.
- Ha etiketten och produktinformationen för en produkt som de visar för kunder.
3.3. Skyldigheter för produktgrupper
Det finns totalt 31 produktgrupper som definieras i direktivet och förordningen om energimärkning tillsammans. En del definieras bara i en av dem och en del definieras i båda. Att sammanfatta dessa skulle vara meningslöst och oanvändbart eftersom vissa krav är mycket specifika för produktgruppen. Exempelvis har dammsugare en parameter för “Dammupptagningen på matta” (dpum), vilket är en ganska produktspecifik parameter. Några exempel på mer allmänna parametrar för krav på ekodesign anges nedan:
- Ekodesignparametrar för produkter
- Energieffektivitet
- Standby-ström
- Årlig energiförbrukning
- Krav på tillhandahållande av information
- Referenser för angivna ekodesign parametrar
- Information om energieffektiv användning av produkten
De särskilda kraven för energimärkning är mer eniga än för ekodesign. I allmänhet anges vilka parametrar som ska utvärderas, effektivitetsklasser (A+++ till G) för parametrarna, hur märkningen ska se ut och vad den ska innehålla.
Om det krävs ett anmält organ för att bedöma överensstämmelsen, anges detta i produktens förordning. De behövs i de flesta fall inte.
EU har lyckligtvis skapat en webbsida som listar alla produktgrupper. För varje grupp, har de sammanställt både kraven på ekodesign och kraven på energimärkning, listat all relevant lagstiftning och en FAQ eller en vägledning för hjälp för de flesta grupper. Denna sida är mer eller mindre ett väsentligt verktyg för att identifiera kraven för dessa lagstiftningar. I slutet av artikeln ges en kort genomgång av hur kraven kan identifieras för en produkt.
3.4. Produkter utanför produktgrupperna
Eftersom båda lagstiftningarna inte innehåller några allmänna krav behöver produkter inte ta hänsyn till dem om det inte finns några relevanta genomförandeåtgärder eller delegerade akter.
Men som en inte obetydlig del av EU:s strategi för nettonollutsläpp av växthusgaser är det lätt att anta att antalet produktgrupper som definieras med krav på ekodesign kommer att öka. Så alla tillverkare av en produkt som ännu inte omfattas bör hålla sig uppdaterade om nya tillägg för att se till att deras produkter kan uppnå överensstämmelse innan förordningen träder i kraft.
Vart fjärde år publiceras en arbetsplan för de kommande fyra åren. I dessa dokument identifieras produktgrupper som bedöms vara prioriterade för att läggas till. Arbetsplanen för 2020-2024 har till synes försenats men planeras att publiceras under första kvartalet 2022. Om man tittar på dokumentet från 2016 har följande produktgrupper identifierats:
- Commercial refrigeration
- Compressors
- Windows
- Machine tools and welding equipment
- Professional washing machines, dryers and dishwashers
- Enterprise servers, data storage and ancillary equipment
- Water-related products
- Smart appliances
- Lightning controls/systems
- Industrial and laboratory furnaces and ovens*
- Power Cables*
- Steam boilers*
* Anses olämpligt för reglering av Ekodesign eller Energimärkning.
Förteckningen är inte uppdaterad, och vissa produktgrupper har fått sina föreskrifter. Förhoppningsvis kommer vi att komma ihåg att uppdatera denna lista när nästa arbetsplan offentliggörs (annars finns de på denna webbsida). Det vore lämpligt för tillverkarna att kontrollera detta dokument vart fjärde år för att förutse eventuella framtida föreskrifter.
4. Exempel på identifiering av krav
För att visa tillvägagångssättet för att identifiera kraven (från dessa lagstiftningar) för en produkt, presenterar vi ett exempel på ett steg-för-steg tillvägagångssätt.
4.1. Exempel 1
Ett exempel är en TV.
4.1.1. Är detta en energirelaterad produkt?
Ja, dess användning påverkar energiförbrukningen.
4.1.2. Passar den här produkten in i några angivna produktgrupper?
Ja, det finns en grupp som heter Electronic displays including televisions. Överst på sidan finns en sammanfattning av produktgruppens omfattning, som inkluderar TV-apparater.
4.1.3. Vilka lagstiftningar gäller för denna produktgrupp?
På sidan för produktgruppen finns en sammanfattning av kraven för både Energimärkning och Ekodesign. Produkten definieras alltså inom båda ramverken, och på samma webbsida, finns bestämmelserna för vardera ramverket.
- Förordning 2019/2013 (Energimärkning för elektroniska bildskärmar)
- Förordning 2019/2021 (Krav på ekodesign för elektroniska bildskärmar)
(med ändringar)
4.1.4. Vilka är kraven?
Dessa dokument innehåller krav i flera artiklar och bilagor. Detta är en sammanfattning av var kraven finns i dokumenten.
Förordning 2019/2013:
- I artiklarna 3-5 fastställs skyldigheter för leverantörer, återförsäljare, och internet plattformar. I dessa artiklar hänvisas till bilagorna:
- II: Definition av parametrar och energieffektivitetsklasser.
- III: Definition av etikettlayout och innehåll.
- IV: Mät- och beräkningsmetoder.
- V: Information som ska ingå i produktdatabasen.
- VI: Krav på teknisk dokumentation.
- VII: Information som ska ingå i annonsen.
- VIII: Information som ska ingå när den säljs genom internet.
Förordning 2019/2021:
- I artikel 1 definieras vissa produkter som inte omfattas av vissa krav. Inget av detta gäller för denna produkt.
- I artikel 3 anges att i Bilaga II innehåller kraven. Bilaga II innehåller:
- Gränser för påläge.
- Gränser för frånläge.
- Materialeffektivitet.
- Utformning för reparation och återanvändning.
- Tillgång till uppdateringar av fast programvara och annan programvara.
- I artikel 4 anges att något av systemen för bedömning av överensstämmelse kan användas. Bedömningen skall göras i enlighet med Bilaga III och direktivet Bilaga VI:
- III: Metoder för mätning och beräkning.
- Dir. Bilaga IV: Innehållet i Försäkran om Överensstämmelse.
4.1.5. Riktlinjer
På webbsidan finns också flera vägledande dokument som gör det lättare att förstå kraven. Detta inkluderar riktlinjer för begrepp som rör produktgruppen och FAQs för kraven från olika ekonomiska aktörer.
